Allmänna villkor

Rätten till ersättning baseras på inkomster. Du måste vara arbetslös, ha fyllt 20 år och uppfylla ett inkomstvillkor för att få en ersättningsperiod från a-kassan.

Inkomster som du haft före du blev arbetslös kan räknas med i inkomstvillkoret. Inkomsterna ska vara redovisade till Skatteverket och komma från arbete.

Ersättningens storlek och hur lång tid du kan få arbetslöshetsersättning påverkas av flera faktorer. Exempelvis hur länge du har varit medlem i a-kassan och hur många månader du haft en viss inkomst.

För att du ska få ersättning från ersättning från a-kassan krävs att du bland annat:

Har fyllt 20 år
Uppfyller grundvillkoren
Uppfyller inkomstvillkoret

Grundvillkoren ska vara uppfyllda när du söker ersättning och du behöver uppfylla inkomstvillkoret inom din ramtid.

Förutom att du ska vara 20 år och uppfylla ett inkomstvillkor, behöver du under din arbetslösa tid uppfylla vissa grundvillkor:

Vara anmäld hos Arbetsförmedlingen.
Söka arbete aktivt.
Vara beredd att ta alla lämpliga arbeten och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande.

För att få ersättning från a-kassan måste du ha förlorat en inkomst. Om du går ner i arbetstid och arbetar mindre men behåller samma lön finns det inget inkomstbortfall att ersätta.

För att få ersättning från a-kassan måste du uppfylla ett inkomstvillkor.

Inkomster kan ingå i inkomstvillkoret och ligga till grund för din ersättning om de är beskattningsbara och kommer från arbete du haft under en kvalifikationstid som kallas för ramtid.

Du uppfyller ett inkomstvillkor om du under din ramtid:

Har tjänat minst 11 000 kronor under minst fyra kalendermånader och har tjänat totalt 120 000 kronor eller mer före du blev arbetslös. Det kallas huvudregeln.
Har tjänat minst 11 000 kronor under fyra sammanhängande kalendermånader. Det kallas alternativregeln.

Om du uppfyller inkomstvillkoret enligt alternativregeln kan du som mest få 66 ersättningsdagar.

Ramtid

Ramtid är den tidsperiod a-kassan tittar på för att se om du uppfyller villkoren för ersättning. Det är normalt de tolv månaderna närmast arbetslösheten med start månaden före den första månad du söker ersättning för.

Om du till exempel varit sjuk, föräldraledig eller studerat på heltid kan ramtiden hamna längre tillbaka än tolv månader.

Tid som inte ska ingå i din ramtid kallas för överhoppningsbar tid.

Huvudregeln är att a-kassan som mest kan hoppa över 60 kalendermånader.

När det finns överhoppningsbar tid flyttas ramtiden bakåt med lika många månader som a-kassan hoppar över.

Det är alltid hela kalendermånader som hoppas över, aldrig del av en månad.

Månader då du varit sjuk eller föräldraledig ska inte ingå i ramtiden om:

Du har tjänat mindre än 11 000 kronor, och
har varit sjuk eller föräldraledig under en övervägande del av månaden.

Kalendermånader då du deltagit i heltidsstudier ska inte ingå i ramtiden om:

Studierna är avslutade,
har bedrivits under minst en dag under kalendermånaden, och
det är till fördel för dig att månaden hoppas över.

Om du bedrivit verksamhet i eget företag kortare tid än 60 månader kan en månad då du arbetat i företaget hoppas över.

Det gäller om:

Du varit verksam i företaget under den månad som ska hoppas över.
Det är till fördel för dig att månaden inte ingår i ramtiden.

Kalendermånader då du vistats utomlands för att du följt med en make/maka eller sambo kan hoppas över om:

Din make/maka/sambo har arbetat utomlands, och
dennes arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen betalas ut från Sverige.

När du varit medföljande make/maka eller sambo får hela 120 månader med utlandsvistelse hoppas över.

Det anses vara till fördel för dig att a-kassan hoppar över en kalendermånad för att uppnå följande:

Du uppfyller ett inkomstvillkor,
inkomstvillkoret uppfylls enligt huvudregeln, i stället för med alternativregeln.
Det ger dig högre ersättning dina första 100 ersättningsdagar.
A-kassan kan beräkna en högre genomsnittlig månadsinkomst.

Missnöjd med beslut?

Om du tycker att SMÅA fattat ett felaktigt beslut kan du begära att vi omprövar beslutet. Då går vi igenom hela ditt ärende en gång till och gör en ny förutsättningslös bedömning.

Du måste skriva in till SMÅA och begära omprövning inom två månader från det att du tagit del av beslutet. Om vi får din begäran senare än så får vi inte ompröva beslutet.

Det är viktigt att du skriver tydligt vilket beslut du vill ska omprövas, varför du anser att beslutet är fel och hur du tycker att det ska ändras. Det är viktigt att vi förstår vad du vill.

Om du fått ditt ärende omprövat och fortfarande anser att vårt beslut är felaktigt kan du överklaga till förvaltningsrätten. Skriv vad du tycker är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. När du överklagar ska du rikta dig till förvaltningsrätten men du ska skicka det till oss. Vi skickar sedan din överklagan och övriga handlingar i ditt ärende till förvaltningsrätten.

Mer om allmänna regler och villkor

Inkomsterna som ersättningen baseras på ska komma från arbete och
vara beskattningsbara.

Som huvudregel beräknas din ersättning på inkomster från det arbete du haft under det sista året innan du blev arbetslös. Det året kallas för ramtid.

Ramtiden kan flyttas bakåt i tiden om du till exempel varit sjuk, haft föräldrapenning eller studerat.

Inkomstuppgifter från arbete som anställd

Lön och skattepliktiga ersättningar utöver lön, så som Ob-tillägg, semesterersättning och sjuklön ingår i beräkningen.

Inkomster från eget företag
När du arbetar i aktiebolag eller ekonomisk förening räknas den lön du
tar ut för arbete i företaget som inkomst. Aktieutdelning ingår inte i inkomstunderlaget.

Arbetar du i handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma är det
din del av verksamhetens deklarerade överskott som räknas med i inkomstvillkoret. Egna uttag ur verksamheten kan inte ligga till grund
för ersättning.

Hur hög ersättning du kan få styrs av två saker, dels hur mycket du tjänat före arbetslösheten, dels hur många månader du varit medlem i a-kassan.

Medlemstiden avgör om du kan du få 80, 60 eller 50 procent av din tidigare inkomst. Ju längre tid du varit medlem desto högre ersättning kan du få.

Efter de 100 första dagarna minskas ersättningen med 10 procentenheter, och därefter med ytterligare 5 procentenheter var hundrade dag. Det gäller oavsett hur länge du varit medlem.

Du kan få ersättning under ett visst antal dagar. Den tid du får ersättning kallas ersättningsperiod. En ersättningsperiod kan som mest vara 300 dagar lång och som minst 66 dagar.

Din inkomst före arbetslösheten avgör hur många dagar du kan få ersättning. Hur lång din ersättningsperiod blir baseras på hur många månader du haft minst 11 000 kronor i månadsinkomst, och om du tjänat minst 120 000 kronor under din kvalifikationstid.

Den ersättningsgrundande inkomsten (förkortat EGI) ligger till grund för den bruttoersättning du får från a-kassan. Du kan som mest få 80 procent av din EGI i ersättning.

EGI är 1/12 eller 1/24 av din sammanlagda inkomst före arbetslösheten, dock aldrig mer än 34 000 kronor. Det gäller även om din genomsnittliga månadsinkomst före arbetslösheten var högre än så.

När dina ersättningsdagar tar slut utreder vi om du har rätt att få en ny ersättningsperiod. För att få det behöver du uppfylla ett nytt inkomstvillkor.

Om du avvecklar din verksamhet eller säger upp dig blir du i regel avstängd i 45 ersättningsdagar. Du kan då som tidigast få ersättning efter avstängningsperioden. För att undvika en avstängning krävs att du har giltigt skäl till avveckling av verksamhet eller egen uppsägning.

Detta framgår av 7 kapitlet 4 § Lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.

Exempel på giltiga skäl är:

Hälsoskäl – Intyg om att din hälsa påverkar din förmåga att utföra ditt arbete bör vara utfärdat före inskrivning på Arbetsförmedlingen.

Arbetsbrist – Du ska kunna visa att det är mot bakgrund av en kraftigt nedåtgående trend eller arbetsbrist som motiverar att du säljer eller lägger ner verksamheten.

Bristande lönsamhet – Nettointäkten i rörelsen ska understiga fyra prisbasbelopp för att avveckling ska anses vara motiverad när du lägger ner eller säljer verksamheten.

Om du deltar i program via Arbetsförmedlingen står du inte till arbetsmarknadens förfogande. I stället för a-kassa kan du då ansöka
om aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

För att få ersättning från a-kassan måste du ha fyllt 20 år.

Under 2025 kan du få ersättning tills du fyller 66 år. Från och med 1 januari 2026 gäller riktåldern för pension som övre åldersgräns

Vilande företag/Upphörd verksamhet

För att du som företagare inte ska behöva lägga ner, sälja eller avveckla din verksamhet finns alternativet att få a-kassa vid tillfälligt uppehåll/vilande företag.

Ersättning vid tillfälligt uppehåll

Om du inte vidtar några åtgärder, förutom nedanstående, kan du beviljas ersättning utan att behöva avveckla din verksamhet. Från och med 1 januari ska det ha gått tre år emellan för att kunna få ersättning för just vilande företag.

Åtgärder som inte påverkar rätten till arbetslöshetsersättning:

Nödvändiga åtgärder på grund av oförutsedda händelser.
Enstaka åtgärd för avveckling. Något som endast kräver en begränsad insats och som inte var möjlig att göra innan du upphörde med din verksamhet.
Åtgärder på grund av en skyldighet enligt lag eller annan författning.
Upphört med verksamheten

Möjligheten att få ersättning när inga åtgärder vidtas, trots att hela verksamheten finns kvar, kan nyttjas som oftast var tredje år från det att du startar upp din verksamhet igen. Om du behöver ansöka om ersättning på nytt, och det inte gått tre år sedan du startade upp ditt företag igen, måste din verksamhet upphöra definitivt för att kunna få ersättning.

Upphört med verksamheten

Nedan ser du några exempel på förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska anses ha upphört definitivt med verksamheten (observera att dessa exempel inte är uttömmande).

Företaget ska avregistreras hos Bolagsverket.
F-skatt och moms ska avregistreras hos Skatteverket.
Samtliga inventarier ska vara sålda.
Andelar i företaget ska vara sålda.
Eventuellt hyreskontrakt för den lokal där verksamheten har bedrivits ska vara uppsagt.
Företagaren ska till alla delar ha upphört annat än tillfälligt med verksamheten.

Studier och a-kassa

Enligt huvudregeln har man inte rätt till arbetslöshetsersättning när man studerar oavsett om det är heltids- eller deltidsstudier. Detta gäller även under uppehåll i studierna, exempelvis under sommarlovet. Det finns undantag till huvudregeln vilka du kan läsa om nedan.

Även om studierna omfattas av undantagen måste man även uppfylla grundvillkoren under den tid som man studerar.

Orienteringskurser och liknande
Om du är arbetslös och deltar i en utbildning eller aktivitet som ger en orientering om olika yrken och utbildningsvägar eller som underlättar omställningen från ett arbete till ett annat kan du ha fortsatt rätt till arbetslöshetsersättning. Orienteringskursen eller liknande aktivitet kan vara på hel- eller deltid. Du får som mest 15 ersättningsdagar inom en ersättningsperiod jämsides med en sådan utbildning/aktivitet.

Deltidsstudier
Du som är arbetslös kan i vissa fall få ersättning om du studerar i en omfattning om högst 50 procent av heltid, oavsett om utbildningen har påbörjats före eller efter det att du blev arbetslös, om följande villkor är uppfyllda:

det tidigare arbetet inte upphörde på grund av utbildningen,
utbildningen inte hindrar dig från att söka och ta ett heltidsarbete, och
utbildningen inte finansieras eller har finansierats med någon form av studiestöd

Om du före det att du blev arbetslös har deltagit i utbildning under minst 15 veckor vid sidan av ett arbete kan du ha rätt att deltidstudera med studiestöd samtidigt som du får arbetslöshetsersättning.

Du kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor samtidigt som du studerar på deltid inom en ersättningsperiod.

SMÅA går igenom din ansökan och beslutar om du kan påbörja deltidsstudierna utan att din ersättningsrätt påverkas. Kontakta alltid SMÅA innan du påbörjar någon form av studier under din arbetslöshet, så hjälper vi dig.

Heltidsstudier
Om du har haft ett heltidsarbete och samtidigt studerat på heltid kan ha rätt att fortsätta studera utan att det påverkar din rätt till arbetslöshetsersättning om följande villkor är uppfyllda:

det tidigare arbetet inte upphörde på grund av utbildningen,
utbildningen inte hindrar dig från att söka och ta ett heltidsarbete,
utbildningen inte finansieras eller har finansierats med någon form av studiestöd, och
utbildningen före arbetslöshetens inträde har bedrivits under minst 15 veckor vid sidan av ett heltidsarbete.

Du kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor samtidigt som du studerar på heltid inom en ersättningsperiod.

Arbetsmarknadsutbildning och Starta-eget-bidrag
Om du deltar i en arbetsmarknadsutbildning eller får Starta-eget-bidrag får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Deltidsarbete

Du kan få ersättning från a-kassan i 14 månader samtidigt som du deltidsarbetar som anställd. Regeln om deltidsarbete och ersättning gäller inte om du arbetar i ditt eget företag. Som företagare kan du inte deltidsstämpla enligt gällande lagstiftning. Se i stället avsnittet om godkänt företag.

Om du arbetar samtidigt som du söker ersättning ska du redovisa inkomsterna från arbetet i din månadsansökan. Du redovisar din bruttolön (inklusive OB-tillägg, sjuklön och semesterersättning) i din månadsansökan. Ta gärna hjälp av din lönespecifikation när du lämnar uppgifter om din inkomst.

Den ersättning som betalas ut till dig ska minskas med inkomster från arbete. Läs mer i avsnittet Regler för minskning av ersättning.

Deltidsbegränsning

Deltidsbegränsningen innebär att du kan få ersättning i högst 14 veckor i kombination med arbete. I vilken form du är anställd har ingen betydelse däremot gäller denna regel inte om du arbetar i ditt eget företag. Varje månad som du arbetar och samtidigt får ersättning räknas som en deltidsmånad, oavsett om du arbetar mycket eller lite under veckan.

Har du fått beslut om godkänd bisyssla gäller inte deltidsbegränsningen så länge du inte tjänar mer än 10 000 kronor. Tjänar du mer än så förbrukas en deltidsmånad.

Läs mer i avsnittet godkänd bisyssla.

Arbete utomlands

Genom medlemskapet i EU har du som medborgare ett försäkringsskydd vid arbetslöshet om du flyttar mellan eller bor och arbetar i olika EU/EES-länder och Schweiz.

Regelverket för försäkringsskyddet mellan EU/EES-länderna är mycket komplext. Här försöker vi förklara vad som gäller i de vanligaste situationerna. Kontakta gärna SMÅA om du har frågor om utlandsarbete eller om du själv funderar på att arbeta i annat EU-land än Sverige.

Det är viktigt att ta reda på vilket land du ska vara arbetslöshetsförsäkrad i under tiden du arbetar i det andra landet. Huvudregeln är att du omfattas av arbetslöshetsförsäkringen i det land du arbetar i, men det finns undantag. Att du fortfarande är bosatt i Sverige och pendlar till arbetet i det andra landet har normalt ingen betydelse för var du anses vara försäkrad.

Det är bra om du tar kontakt med oss så snart som möjligt, helst innan arbetet börjar. Vi kan ge dig viktig information om vad som gäller under tiden som du arbetar utomlands och vad som gäller när arbetet upphör. Du kan också kontakta Försäkringskassan, som är den myndighet som avgör vilket lands lagstiftning du omfattas av under tiden du arbetar utomlands.

För dig som får arbetslöshetsersättning och blir erbjuden ett deltidsarbete i ett annat EU/EES-land är det särskilt viktigt att du så snart som möjligt meddelar oss att du deltidsarbetar utomlands.

Vi behöver en kopia på ditt anställningsavtal. När vi har fått det kontaktar vi Försäkringskassan, som avgör vilket lands lagstiftning du tillhör. Om du bedöms tillhöra svensk lagstiftning, trots att du deltidsarbetar i ett annat land, kan du få arbetslöshetsersättning samtidigt som du deltidsarbetar – om du även i övrigt anses stå till den svenska arbetsmarknadens förfogande.

När du återvänder till Sverige finns det några saker du kan göra för att underlätta vår handläggning av ditt ärende. Vad du behöver göra skiljer sig dock från fall till fall. Ta därför kontakt med oss, helst innan arbetet i det andra landet upphör. Vi kan hjälpa dig med information om gällande bestämmelser och vad du behöver göra i samband med att du återvänder till Sverige.

Beroende på om du flyttar in till Sverige eller om du under arbetsperioden utomlands bedöms ha haft kvar en så kallad väsentlig anknytning till Sverige (alltså inte anses vara utflyttad) gäller olika regler. SMÅA utreder vilken av kategorierna du tillhör, bland annat med hjälp av en särskild blankett: Underlag för fastställande av bosättningsstat.

Inflyttad
Generellt gäller att den som bedöms vara inflyttad måste ha arbetat i Sverige efter arbetet i det andra EU/EES-landet för att ha rätt till medlemskap och kunna tillgodoräkna sig arbetet utomlands i prövningen av rätten till arbetslöshetsersättning i Sverige.

Väsentlig anknytning
Den som under arbetsperioden utomlands bedöms ha haft en väsentlig anknytning till Sverige behöver inte ha arbetat i Sverige efter arbetet utomlands för att ha rätt till medlemskap och/eller kunna tillgodoräkna sig det utländska arbetet.

Om du inte har varit medlem i en svensk arbetslöshetskassa under tiden du arbetat utomlands, är det viktigt att du omedelbart efter att arbetet har upphört ansöker om medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa. Om arbetet inte upphör i samband med ett månadsskifte måste vi få din ansökan om medlemskap i samma månad som ditt arbete upphör. Det är mycket viktigt att du inte får ett glapp i din försäkringsperiod. Du ska ansöka om medlemskap i den a-kassa i Sverige som försäkrar det yrkesområde som du senast har arbetat i. Om du har arbetat som egen företagare i det andra landet ska du söka medlemskap i SMÅA. Har du varit anställd ska du söka ersättning i en a-kassa för anställda inom den bransch du arbetat. Här hittar du en förteckning över samtliga a-kassor i Sverige.

Anmäl dig på Arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen. Vi kommer att behöva särskilda intyg för arbetet i det andra landet. Du kan själv begära intyg PD U1 från institutionen som administrerar arbetslöshetsförsäkringen i det land du arbetat i. Även SMÅA kan begära intyg från den utländska myndigheten, men för en snabb och smidig handläggning är det bra om du så snart som möjligt själv tar reda på vilka uppgifter och handlingar myndigheten behöver från dig för att kunna utfärda intyget. För att vi ska kunna hjälpa dig att begära intyg direkt från den utländska myndigheten måste vi få blanketten Uppgifter om utlandsarbete från dig.

Den som är helt arbetslös har under vissa förutsättningar möjlighet att ta med sig sin arbetslöshetsersättning till ett annat EU/EES-land eller Schweiz för att söka arbete där. För att du ska kunna ta med dig arbetslöshetsersättningen behöver du intyg U2, som du ansöker om hos vår tillsynsmyndighet IAF innan du åker.

För att du ska kunna beviljas intyget måste du innan du åker:

ha varit helt arbetslös och anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Sverige i minst fyra veckor
ha rätt till arbetslöshetsersättning
ansöka om intyg U2 hos IAF

Observera att du ska skicka ansökningsblanketten i original till Småföretagarnas arbetslöshetskassa, Box 2, 921 21 Lycksele.

För att vi ska kunna fortsätta betala ut arbetslöshetsersättning under tiden som du befinner dig utomlands med intyg U2 krävs även att du är anmäld på den utländska arbetsförmedlingen samt att du aktivt söker arbete i landet. Fullständiga villkor samt ansökningsblankett finns hos IAF.

Förtroendevald

Det finns flera olika typer av förtroendeuppdrag.
I arbetslöshetsförsäkringen bedöms dessa på olika sätt beroende på om man enligt lag har rätt att vara ledig från sitt arbete eller inte.

Förtroendeuppdrag med rätt till ledighet från en anställning
I arbetslöshetsförsäkringen jämställs förtroendeuppdrag där man enligt lag har rätt till ledighet från en anställning med förvärvsarbete. Det innebär att sådana förtroendeuppdrag kan ligga till grund för rätten till ersättning genom att ingå i ett så kallat arbetsvillkor samt att sådana förtroendeuppdrag även ska deklareras som arbete på tidrapporterna.

Exempel på förtroendeuppdrag där man enligt lag har rätt till ledighet från en anställning är: riksdagsledamöter, förtroendevalda i kommuner och landsting, fackligt förtroendevalda samt nämndemän.

Övriga förtroendeuppdrag
Förtroendeuppdrag där man inte enligt lag har rätt till ledighet från en anställning kan inte ligga till grund för rätten till ersättning och ska inte heller deklareras som arbete på tidrapporten. Däremot ska ett sådant uppdrag deklareras som förhindrad på tidrapporten om uppdraget en viss dag hindrar dig från att kunna söka eller ta ett arbete.

Uppdragstagare/egenanställd

I arbetslöshetsförsäkringen skiljer man på självständiga och osjälvständiga uppdragstagare. A-kassan gör en prövning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Om du blivit erbjuden ett uppdrag måste a-kassan bedöma om det räknas som anställning eller företag. Om det räknas som företag har du inte rätt till någon ersättning så länge som verksamheten pågår. Det är viktigt att du hör av dig i förväg så att vi inte betalar ut fel ersättning till dig.

Så länge du inte söker ersättning kan du självklart ta uppdrag. Lagen reglerar endast den som får ersättning från a-kassan.

Uppdrag som eget företag

Om uppdraget räknas som företag innebär det att du inte har rätt till ersättning förrän uppdraget upphört. Vi rekommenderar att du kontaktar a-kassan innan uppdraget börjar.

Om du fakturerar uppdraget med egen F- eller F/A-skattsedel eller genom en närståendes bolag bedöms du som egen företagare.
Om du använder ett faktureringsföretag kan det i vissa fall även då bedömas som att du är företagare trots att faktureringsföretaget betalar skatt och sociala avgifter.

Uppdrag som anställning

Om uppdraget räknas som en anställning kan du få ersättning mellan uppdragen och ibland kombinerat med uppdraget om det är på deltid. Vi måste veta när uppdraget påbörjas och avslutas samt vad du ska få betalt för och vad som är principen för ersättningen.

Så här ansöker du:

Be om ett skriftligt avtal. Ladda upp det i Mina sidor så att vi kan bedöma ersättningsrätten under tiden uppdraget pågår och hur det ska redovisas på tidrapporten.
Om det inte finns något skriftligt avtal ska du lämna motsvarande uppgifter och kontaktuppgifter till uppdragsgivaren till oss så att vi i förväg kan bedöma karaktär och omfattning på uppdraget.
När uppdraget är genomfört ska uppdragsgivaren redovisa det utförda arbetet på ett arbetsgivarintyg.

Har du annan ersättning?

Här kan du läsa om andra ersättningar som kan påverka din arbetslöshetsersättning.

Avgångsvederlag och ekonomiskt skadestånd
Under den tid du får avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd, som motsvarar utebliven lön, har du har inte rätt till arbetslöshetsersättning.

Pension
Allmän pension (premiepension, inkomstpension och tilläggspension) och tjänstepension påverkar arbetslöshetsersättningen. Även förmåner som betalas ut och som har karaktär av pension kan i vissa fall jämställas med ålderspension. Om du återkallar pensionen så får du ersättning utan pensionsavdrag.

Omställningspension, delpension, bostadstillägg och privat pensionsförsäkring påverkar däremot inte. Om du ansöker om arbetslöshetsersättning är det viktigt att du skickar in ett beslut om din pension till SMÅA.

Sjuk- och aktivitetsersättning
Om du skulle bli sjuk och beviljas hel eller 3/4 sjuk- eller aktivitetsersättning kan du inte få a-kassa. Eftersom du då inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande.

För att anses stå till arbetsmarknadens förfogande måste du vara arbetsför och oförhindrad att arbeta minst 3 timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar per vecka.

Om du får halv eller ¼ sjuk- eller aktivitetsersättning kan du ha rätt till arbetslöshetsersättning. Dagpenningen och normalarbetstiden kan komma att påverkas.

Arbetsskadelivränta, som inte är kombinerad sjuk- eller aktivitetsersättning, påverkar inte ersättningsrätten, utom i de fall den utgår under rehabiliterings- eller utbildningstid.

Annan ersättning som får räknas med

Viss ersättning, exempelvis sjuk- och föräldrapenning, får räknas med i beräkningen av arbetslöshetsersättningen. Det samma gäller för dig som varit anställd och fått sjuklön utbetald av din arbetsgivare. Ersättningen kan i vissa fall räknas med om du arbetat minst 50 timmar i den månad som du också fått ersättningen. Följande ersättningstyper kan räknas med:

Föräldrapenning
Sjukpenning
Havandeskapspenning
Rehabiliteringspenning
Smittbärarpenning
Ersättning för vård av närstående
Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön
Sjuklön från arbetsgivare för dig som varit anställd

Arbetslöshetsersättningen är skattepliktig
Den ersättning du får från a-kassan är både skattepliktig och pensionsgrundande. I slutet av januari skickas en kontrolluppgift till dig och till Skatteverket.

Sök

Det är lätt att bli medlem

Att bli medlem

MINA SIDOR

MITT MEDLEMSKAP

Villkor för ersättning