Observera: om du har tänkt ansöka om ersättning för första gången, eller fick ditt beslut om ersättning den 1 oktober eller senare gäller inte informationen på den här sidan för dig.
Regler före lagändringen den 1 oktober 2025
Från och med oktober 2025 baseras rätten till ersättning på inkomster.
För dig som fick beslut om ersättning före lagändringen den 1 oktober 2025 gäller andra regler och villkor för ersättning. Du omfattas av de äldre reglerna fram till dess att dina ersättningsdagar tar slut.
På den här sidan har vi samlat information till dig som fick beslut om ersättning före den 1 oktober.
Vilka regler och villkor gäller för mig?
- Du får ditt beslut om ersättning senast den 30 september 2025.
- Du ansöker om ersättning och kan fortsätta på en tidigare ersättningsperiod som du fick beslut om före den 1 oktober 2025.
- Du har ansökt om ersättning den 1 oktober eller senare.
- Du ansökte om ersättning före oktober 2025 men fick ditt beslut den 1 oktober eller senare.
- Du fick beslut om ersättning före den 1 oktober och har en pågående ersättningsperiod. Ersättningsperioden tar slut den 1 oktober eller senare och vi ska utreda om du kan få en ny period.
Ditt beslut om ersättning
När du fick ditt beslut om ersättning skickade vi brev och bilagor till dig med information om vad som är viktigt för dig att tänka på när du får ersättning från a-kassan.
I ditt beslutsbrev med tillhörande informationsbilagor hittar du mer information om de regler som gäller för dig som fick beslut före den 1 oktober 2025.
Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta oss. Du kan ringa oss eller skicka ett meddelande med din fråga via Mina sidor.
Ersättningsnivåer för dig som fick beslut före 1 oktober
Dag 1 – 100
80%
av inkomsten
högst
1 236 kr/dag
Dag 101 – 200
80%
av inkomsten
högst
1 000kr/dag
Dag 201 – 300
70%
av inkomsten
Högst
1 000 kr/dag
Viktigt att tänka på när du får ersättning
Uppehåll i ersättningen
Om du inte får ersättning under en period (till exempel på grund av att du har fått ett arbete, har haft semester eller varit sjuk eller föräldraledig), och sedan blir arbetslös igen, ska du i första hand kontakta Arbetsförmedlingen.
Därefter ska du skicka in din tidrapport och skicka in intyg/uppgift till oss som visar vad du har gjort sedan du senast fick ersättning av oss.
Från grundersättning till inkomstbaserad ersättning
Har du haft uppehåll i din ersättning i minst 25 veckor för att du arbetat finns möjligheten för att pröva om ditt senaste arbete kan ge dig en högre ersättningsnivå.
För att kunna höja ersättningen krävs att din genomsnittliga arbetstid är högre än den du hade tidigare. I denna uträkning utgår vi alltid från de senaste 12 månaderna.
Är det så att du redan har en genomsnittlig arbetstid som uppgår till 40 timmar per vecka kan vi inte höja din ersättning.
När du vill studera
Enligt huvudregeln har man inte rätt till arbetslöshetsersättning när man studerar oavsett om det är heltids- eller deltidsstudier. I undantagsfall kan du ha rätt att studera på deltid samtidigt som du får ersättning från a-kassan. Då krävs att både du och utbildningen uppfyller vissa villkor.
Du som är arbetslös kan i vissa fall få ersättning om du studerar i en omfattning om högst 50 procent av heltid, oavsett om utbildningen har påbörjats före eller efter det att du blev arbetslös, om följande villkor är uppfyllda:
- det tidigare arbetet inte upphörde på grund av utbildningen,
- utbildningen inte hindrar dig från att söka och ta ett heltidsarbete, och
- utbildningen inte finansieras eller har finansierats med någon form av studiestöd
Du kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor samtidigt som du studerar på deltid inom en ersättningsperiod.
Om du börjar studera och inte uppfyller dessa villkor ses du inte längre som arbetslös utan som studerande och då har du inte längre rätt till ersättning.
Vill du studera och samtidigt få ersättning är det viktigt att du kontaktar oss innan utbildningen startar.
Fyll i en Ansökan om att få studera under arbetslösheten och skicka in ett studieintyg från skolan med uppgifter om bland annat utbildningens start-och slutdatum och hur många procent av heltid som utbildningen omfattar.
När vi har fått uppgifterna kan vi bedöma om du har rätt till ersättning samtidigt som du studerar.
Om du får arbete
Om du får en anställning och börjar arbeta ska du fylla i det på din tidrapport. Det finns en särskild ifyllnadsruta för påbörjad anställning. Du ska också redovisa hur du arbetar i dina tidrapporter. Vi betalar ut ersättning för den arbetslösa tid som finns kvar att ersätta.
Skicka så snart som möjligt också en kopia på ditt anställningsavtal till oss.
Redovisa arbetet i din tidrapport
Timanställning
Om du får en timanställning ska du redovisa hur många timmar du arbetat de dagar du arbetar.
Fast deltid
När du har en anställning med fast deltid ska du redovisa den omfattning du arbetar i genom att fylla i hur många procent av heltid du är anställd för att arbeta. Det gäller oavsett hur ditt schema ser ut.
Arbetar du extra, utöver den omfattning du är anställd för att arbeta, ska du redovisa hur många timmar du arbetat den dag då du arbetade extra.
När du har ett godkänt extraarbete
Extraarbete kan godkännas utifrån två olika former, godkänd bisyssla (anställning eller företag) eller godkänt deltidsföretagande.
Du kan inte ansöka om att få en anställning eller ett företag godkänt som bisyssla eller som ett deltidsföretag under en pågående ersättningsperiod. Du måste ha fått beslutet om godkänt extraarbete i samband med att du först ansökte om ersättning.
Meddela oss om ditt godkända extraarbete förändras
Du är skyldig att omedelbart informera oss om ditt arbete förändras, exempelvis om du tjänar mer än 3 060 kronor per vecka eller börjar arbeta mer än du gjorde innan du blev arbetslös.
Mer om godkänt extraarbete
Om du arbetar fler timmar per vecka än du gjorde innan du blev arbetslös är din anställning inte längre ett godkänt extraarbete. Du måste då fylla i din arbetade tid på tidrapporterna och din ersättning minskas i förhållande till hur mycket du arbetar.
Är ditt godkända extraarbete ett arbete i eget företag har du inte längre rätt till ersättning om du arbetar fler timmar per vecka än du gjorde före arbetslösheten.
Om du tjänar mer än 3 060 kronor per vecka kommer vi att göra avdrag på din ersättning.
Om du tjänar mer än 159 120 kronor per år i företaget kommer vi att dra av allt över 3 060 kronor per vecka från din ersättning.
Du ska fylla i hur många procent av en heltid som du arbetar i företaget på dina tidrapporter.
Om du arbetar mer än tidigare
Du får inte arbeta fler timmar per vecka i företaget än du gjorde innan du blev arbetslös. Om du gör det är ditt företag inte längre godkänt som extraarbete och du har inte längre rätt till ersättning.
Tänk på att all tid du lägger ner för företagets räkning räknas som arbete, inte enbart fakturerad tid.
Om dina inkomster ökar
Om den genomsnittliga veckoinkomsten i företaget blir högre än 3 708 kronor per vecka (192 667 kronor per år) har du inte längre rätt till ersättning från oss om du fortsätter arbeta i företaget.
Om du är deltidsbrandman
Du som är deltidsbrandman omfattas av speciella regler. För att stå till arbetsmarknadens förfogande behöver du till exempel vara beredd att frånsäga dig ditt uppdrag som deltidsbrandman, om du blir erbjuden ett arbete som inte går att kombinera med uppdraget.
Du behöver också skicka in ett intyg från brandchefen som styrker att du omedelbart kan befrias från din tjänstgöring ifall du får ett annat arbete.
Arbetet som deltidsbrandman är normalt indelat i beredskapstid/jourtid, övningar, utryckningar och materialvård. Det är endast viss tid som ska redovisas på dina tidrapporter.
Dina tidrapporter
Sedan den 31 maj 2021 behöver du som är deltidsbrandman inte redovisa beredskapstid eller övningar på dina tidrapporter.
Övriga arbetsuppgifter, så som utryckning, materialvård och utbildning ska däremot redovisas som arbete på dina tidrapporter.
Utryckningar, beredskapstid och övningar kan inte ingå i det godkända extraarbetet. Det är bara den tid du ägnar åt materialvård som kan bli ett godkänt extraarbete.
Om ditt uppdrag som deltidsbrandman blir ett godkänt extraarbete behöver du endast redovisa utryckningar som arbete på dina tidrapporter
Vad händer dina dagar tar slut?
När du har använt dina 300 dagar i ersättningsperioden ska vi utreda om du uppfyller villkoren för att få en ny period. Det gör vi enligt det nuvarande regelverket för ersättning från a-kassan. Det betyder att du ska uppfylla ett inkomstvillkor för att få ersättning.
Om du har barn under 18 år när dina 300 dagar tar slut kan du få 150 extra ersättningsdagar. När de dagarna tar slut utreder vi om du har rätt till en ny period enligt det nuvarande regelverket.
Barnförlängning
När dina dagar tar slut frågar vi Försäkringskassan om du har barn under 18 år. Om du är vårdnadshavare får du automatisk 150 dagars förlängning på din ersättningsperiod. Du behöver inte ansöka om det.
Om du inte är vårdnadshavare behöver du själv meddela oss att du har barn som är under 18 år och styrka det med ett intyg från Skatteverket som du skickar in till oss.
När du har utnyttjat totalt 450 dagar kommer vi att pröva ifall du uppfyller villkoren för att få en ny period.
Regler före 1 oktober 2025
Du måste arbeta ungefär halvtid i ett halvår för att ha rätt till ersättning från oss. Du uppfyller ett arbetsvillkor om du har arbetat minst:
- 60 timmar per månad under minst 6 månader, eller
- 420 timmar under 6 månader i följd med minst 40 timmar under var och en av månaderna.
Du kan uppfylla arbetsvillkoret genom arbete som anställd eller med arbete i eget företag.
Förtroendeuppdrag, där man enligt lag har rätt till ledighet, jämställs med en anställning.
Hur mycket ersättning du kan få påverkas av vad du i genomsnitt tjänat per dag och hur mycket du i snitt arbetade före arbetslösheten.
Vi har beräknat din genomsnittliga inkomst per dag och din genomsnittliga arbetstid. Högsta möjliga ersättning per dag är 1 236 kronor och högsta möjliga veckoarbetstid är 40 timmar.
Man kan få ersättning för högst 40 arbetslösa timmar och fem arbetslösa dagar per vecka.
Som huvudregel beräknas din genomsnittliga arbetstid på det sista året innan du blev arbetslös. Det året kallas för ramtid.
Vi delar din totalt arbetade tid inom ramtiden med antalet veckor under det året, i normalfallet 51,96 veckor. På så sätt får vi fram din genomsnittliga arbetstid per vecka.
Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar: en grundförsäkring och en inkomstbaserad försäkring.
Grundersättning
För dig som gått med i a-kassan, men inte hunnit vara medlem i tolv sammanhängande månader, finns möjlighet att få ersättning från grundförsäkringen. Grundförsäkringen ger som högst 510 kronor per dag. Du måste även uppfylla ett arbetsvillkor. Om du har arbetat mindre än heltid innan arbetslösheten kan ersättningen bli lägre.
Inkomstbaserad ersättning
Du som varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader, och som uppfyller ett arbetsvillkor inom medlemstiden, har rätt till inkomstbaserad ersättning. Hur mycket du får i ersättning per dag beror på vilken inkomst du haft samt i vissa fall på hur mycket du tidigare arbetat.
Ersättningen beräknas och betalas ut veckovis för dig som fick beslut om ersättning före den 1 oktober 2025. För att få ersättning behöver du fylla i och skicka in tidrapporter till oss.
Du hittar information om hur du tidrapporterar och vilka datum ersättningen betalas ut här.
En ersättningsperiod är 300 dagar. Du har rätt till 150 extra dagar om du på dag 300 har barn under 18 år.
Ersättningen beräknas utifrån din genomsnittliga arbetstid och inkomst.
För att beräkna din genomsnittliga inkomst före arbetslösheten delar vi din årsinkomst med 260 (arbetsdagar).
För dig som varit egen företagare finns två möjligheter att beräkna din genomsnittliga inkomst på.
Antingen baseras den genomsnittliga inkomsten per dag på det senaste beslutet om slutlig skatt (delat med 250 arbetsdagar) eller så räknar vi på ett genomsnitt av de två åren (delat på 520 arbetsdagar) som föregår det senaste beslutet om slutlig skatt.