Alla socialavgiftspliktiga ersättningar som är del av din lön kan minska
din ersättning. Exempelvis ob-tillägg, sjuklön, semesterersättning och milersättning. Ersättningen minskas med hänsyn till de inkomster du haft.

När du får sjuklön eller semesterersättning från din arbetsgivare ska det redovisas som inkomst i din månadsansökan. Du behöver inte redovisa att varit sjuk i din månadsansökan om du fått sjuklön för perioden. Detsamma gäller de dagar du haft betald semester.

Har du däremot obetald semester, eller är sjuk utan att få sjuklön ska du redovisa de dagarna som hindertid.

Det gäller också när du får sjukpenning från Försäkringskassan. Du behöver inte redovisa sjukpenningen som en inkomst.

Din ersättning påverkas inte av sjukersättning, så länge du fortsätter få sjukersättning i samma omfattning som du fick före arbetslösheten.

Inkomster från en bisyssla eller ett godkänt företag ska inte heller minska din ersättning. Så länge inkomsterna från bisysslan inte överstiger 10 000 kronor i månaden.

Om din lön gäller för arbete utfört under en enda kalendermånad ska du som huvudregel redovisa lönen i din månadsansökan för den kalendermånad då arbetet utfördes.

Det betyder att du ska redovisa lön du får för arbete som du utfört i januari i din månadsansökan för januari månad. Det gäller även om du får efterskottslön och din lön för januari betalas ut till dig först i februari.

Du ska redovisa vad du får i lön för den månad då du arbetade, även om lönen betalas ut nästkommande månad. Det gäller när lönen avser arbete utfört under en enda kalendermånad.

Exempel:
Lisa är timanställd och arbetar 15 timmar i januari. Den 25 februari får hon lön för de timmar han arbetat i januari. Lisa ska redovisa lönen för de timmarna i sin månadsansökan för januari. Även om lönen betalas ut i februari.

Du ska redovisa vad du får i lön för den månad då du arbetade, även om lönen betalas ut nästkommande månad. Det gäller när lönen avser arbete utfört under en enda kalendermånad.

Exempel:
Kalle är anställd på deltid med timlön. Han har 20 timmar schemalagt arbete varje vecka. I januari arbetar han dessutom 10 timmar extra med Ob-tillägg. Den 25 februari får han lön för de timmar han arbetat i januari.

Kalle ska redovisa lönen (grundlön och Ob-tillägg) för de timmarna i sin månadsansökan för januari. Även om lönen betalas ut i februari.

Du ska redovisa vad du får i lön för den månad då du arbetade, eventuella avdrag och tillägg justeras på lönen för nästkommande kalendermånad. Det gäller när lönen avser arbete utfört under en enda kalendermånad.

Exempel:
Johan har 20 000 kronor i månadslön och han får sin lön i förskott. I februari är Johan sjuk. Sjukavdraget (5000 kronor) justeras på lönen för mars månad. Johan får därför 20 000 kronor i lön den 25 februari och 15 000 kronor i lön den 25 mars.

Han ska redovisa 20 000 kronor i sin månadsansökan för februari och 15 000 kronor i sin månadsansökan för mars. Även om han egentligen var sjuk i februari.

Har du en bruten löneperiod ska du redovisa inkomster från ditt arbete i din månadsansökan för den månad då lönen betalas ut. Det gäller om din löneperiod sträcker sig över två kalendermånader.

Exempel:
Sara är timanställd med bruten löneperiod (15e – 14e) och hennes lön betalas ut i efterskott. Sara arbetar i januari och februari, hon får sin lön utbetald den 25 mars. Sara ska redovisa sin lön för perioden 15 januari till 14 februari i sin månadsansökan för mars månad.

Lön och arvoden som avser arbete som pågått under flera månader ska fördelas jämnt över de kalendermånader som du arbetat. Det gäller när lönen/arvodet var avtalat i förväg, så att du vet hur mycket du ska få betalt för den tidsperiod som arbetet pågår.

Exempel:
Samir arbetar som tolk och får ett deltidsuppdrag som sträcker sig över perioden 15 januari till 31 mars. Han ska få 60 000 kronor för uppdraget. Lönen betalas ut i april, efter att uppdraget är slutfört.

Uppdraget pågår under tre kalendermånader. Samir ska redovisa en tredjedel av den avtalade lönen fördelat över de månader då arbetet pågår. Han redovisar därför 20 000 kronor i lön i sin månadsansökan för januari, februari och mars månad.

När du är för sjuk för att arbeta står du inte till arbetsmarknadens förfogande. Då har du inte rätt till ersättning.

Det gäller också när du är föräldraledig eller vårdar ett sjukt barn.

Dagar då du är sjuk utan att få sjukpenning eller sjuklön ses också som hindertid.

Om du däremot får sjuklön ska din ersättning i stället minskas enligt reglerna för inkomstminskning.

När du studerar ses du inte som arbetslös och du har inte rätt till ersättning. Därför är dagar då du deltagit i studier hindertid.

Har du fått beslut om att du har rätt att studera och samtidigt få a-kassa
gäller inte det.

Arbetar du som egenföretagare har du inte rätt till ersättning när du bedriver verksamhet i företaget eller vidtar åtgärder i verksamheten. Du kan bara få ersättning när ditt företag är vilande eller helt avslutat.

Dagar då du varit verksam i ditt företag ses därför som hindertid.

Det gäller dock inte för arbete i ett godkänt företag.

När du deltar i ett program via Arbetsförmedlingen står du inte till arbetsmarknadens förfogande och har inte rätt till ersättning från
a-kassan.

Dagar du deltagit i programmet ses därför som hindertid.

Du måste stå till arbetsmarknadens förfogande och vara inskriven
hos Arbetsförmedlingen för att ha rätt till ersättning.

Du väljer nej för alla alternativ när du befinner dig i steg 1 Kan inte söka eller ta arbete i din månadsansökan.

Dagar som du inte lämnar uppgifter om ses som arbetslösa dagar då du kunnat söka och ta arbete.

Har du varit sjuk ska du redovisa all tid du varit sjuk i din månadsansökan.

Välj den dag som är aktuell i kalendervyn och klicka på alternativet Sjukpenning, VAB, föräldrapenning eller andra ersättningar från Försäkringskassan.

Välj omfattning för den/de aktuella dagarna då du varit sjuk.

Om du har sjukersättning ska du inte fylla i det i din månadsansökan.

När du får sjuklön från din arbetsgivare ska det redovisas som inkomst i din månadsansökan.

Du behöver inte redovisa att varit sjuk i din månadsansökan om du fått sjuklön för perioden.

Om du är inskriven i ett program eller har aktivitetsstöd från Försäkringskassan under en hel kalendermånad behöver du inte skicka in månadsansökan till oss.

Du kan inte kan få ersättning från oss när du deltar i ett program.

Om programmet med aktivitetsstöd börjar eller slutar mitt i en kalendermånad  Då fyller du i att du inte kan ta arbete på

Välj de aktuella dagarna i kalendervyn och klicka på alternativet Aktivitet genom arbetsförmedlingen.

Har du varit föräldraledig eller vårdat ett sjukt barn ska du redovisa all sådan tid i din månadsansökan.

Välj den dag som är aktuell i kalendervyn och klicka på alternativet Sjukpenning, VAB, föräldrapenning eller andra ersättningar från Försäkringskassan.

Välj omfattning för den/de aktuella dagarna då du varit föräldraledig eller vårdat sjukt barn.

Du har inte rätt till ersättning när du arbetar i ditt företag eller vidtar åtgärder i verksamheten. Du kan bara få ersättning när ditt företag är vilande eller helt avslutat.

Dagar då du varit verksam i ditt företag ska du fylla i att du inte kan arbeta.

Meddela oss alltid om du börjar arbeta i ett vilande företag.

Om du fått beslut från oss att ditt företag är ett godkänt företag kan du arbeta i företaget utan att det påverkar din ersättning.

Då ska du inte redovisa inkomster från arbetet i företaget. Du behöver inte heller fylla i att du varit förhindrad de dagar du arbetat i företaget.

Meddela oss alltid innan något förändras i ditt godkända företag.

Så länge du tjänar mindre än 10 000 kronor ska du inte redovisa inkomsterna från bisysslan i din månadsansökan.

Om inkomsterna från den godkända bisysslan överstiger 10 000 kronor per månad ska du redovisa dem i din månadsansökan. Din ersättning minskas då med det överstigande beloppet.

Det är viktigt att du redovisar hela bruttolönen, även om det bara är den överskjutande delen som påverkar ersättningen.

Om du har arbetat deltid som anställd och fått lön ska du redovisa bruttolönen i din månadsansökan.

Du lämnar uppgifter om arbetsgivaren och hur du får din lön utbetald.

Beroende på hur du får din lön utbetald ska du redovisa dina inkomster på olika sätt i din månadsansökan. Hur många kalendermånader lönen avser avgör hur du ska redovisa dina inkomster i din månadsansökan.

Om du börjat ett nytt arbete kan du lägga till information om det i din månadsansökan.

Om en anställning påbörjas eller avslutas ska du lämna uppgifter om det i din månadsansökan.

Har du börjat en ny anställning behöver du  skicka in en kopia av ditt anställningsavtal till oss.

Har du avslutat en anställning ska du i stället skicka in ett arbetsgivarintyg till oss.

Du behöver inte skicka in månadsansökan till oss när du studerar på heltid, eftersom du då inte kan få ersättning från oss.

Men om studierna börjar eller slutar mitt i en månad kan du ansöka om ersättning för den månaden. Då fyller du i att du inte kan ta arbete de dagar du studerar.

Studier som har blivit godkända av oss behöver du inte redovisa i din månadsansökan.

När du får semesterersättning från din arbetsgivare ska det redovisas som inkomst i din månadsansökan. Du behöver inte redovisa att du varit förhindrad att arbeta (kan inte ta arbete) om du haft betald semester.

Har du varit utomlands ska du meddela det i din månadsansökan och lämna uppgifter om vilken tidsperiod du befann dig utomlands.

Om du har lämnat felaktiga uppgifter i din månadsansökan kan du använda funktionen Klaga/fråga på beslutet som du hittar i vänstermenyn på Mina Sidor. Välj alternativet att du glömt/missat att skicka in något.

Det behöver du göra inom två månader från att du tagit del av det här beslutet. Om det har gått mer än två månader sedan du fick ditt beslut får du i stället informera om felaktigheten genom att skriva ett meddelande till oss.

Om du inte skickar in din månadsansökan inom tre månader från den sista dagen på månaden är rätten till ersättning för den månaden förlorad. Detta om det inte finns synnerliga skäl.